Östersjön, ”The Baltic Sea”, vårt hav som faktiskt omkring 90 miljoner människor är beroende av. Det faktum att vi människor påverkas dess framtid går inte att undkomma. Ett hav på 413 000 kvadratkilometer och en beräkning på cirka 25-30 år för att vattnet ska ersätts med nytt gör Östersjön till ett ömtåligt hav. Det jag ska informera er idag är om det fiske handel som pågår på detta hav samt hur fiskepolitiken och lagar inom fiske ser ut.

Enligt räddaöstersjön.se handlar fisket i huvudsak på Östersjön om skarpsill, strömming, lax och torsk. Östersjöns ekosystem påverkas dagligen på grund av de få arter som finns kvar, både av människan men framförallt genom överfisket(t.ex. torsk)[1]. Man uppskattar att 75 % av de marina fiskeområdena i Östersjön är fullt utnyttjade eller antingen överexploaterade[2].

2014 infördes nya regler för fiskepolitik av EU enligt eu-upplysninge.se. Man lägger nu större vikt på att hålla fisket långsiktigt och hållbart samt att det ska stämma överens med miljölagstiftningen. Fiskepolitiken är viktig då den berör alla faser av fisket, från hur mycket fisk som får fiskas upp till hur den ska märkas. Man har också regler om att fiskeflottan inte får bli större för att avstå från överfiske. För att undvika överfiske bestämmer fiskeministrarna i fiskrådet varje år hur mycket som får fiskas. Överfiske har länge varit ett problem för EU och därför ingår det i den nya fiskepolitiken att bevare fiskebestånden. EU-länderna har till 2020 på sig för att återställa bestånden. Man får alltså inte ta upp mer fisk än att fisken kan leva vidare utan att minska i antal[3]. I Sverige är det Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten som har ett delat ansvar för genomförandet av fiskeripolitiken, dock fokuserar myndigheterna på olika områden[4].

/Maja Ganstrand